Klassträffens magiska inverkan

Det blev en hit och vi avslutade festandet vid 05.00 i morse. Till slut var vi tre tappra som satt på en stenmur i centrala Helsingborg och önskade att det aldrig skulle ta slut. Det finns ett outtömligt förråd av gamla minnen när man har så mycket roligt och goda tider gemensamt. Under kvällen föddes tanken med att återuppleva vår klassresa till London från 1978 och vi bestämde i april nästa år. Nu får vi se vad denna vilja egentligen kommer att mynna ut i. Det krävs lite mer för ett projekt av detta slag men är det några som verkligen kommer att genomföra det så är det denna klass med så underbar sammanhållning när det väl gäller.

Kvällen igår var fylld av god mat, mycke dricka, minnen som redan blivit avhandlade tusen gånger fick ny infallsvinklar, glädjen var stor och gemensamheten fullständig. Ett allvarligt konstaterande var dock att vi insåg att nästa gång det var dags för klassträff så skulle vi ha passerat de 50 och det var troligtvis en stor anledning till att resan till London föddes. På så sätt kunde vi liksom skjuta tiden framför oss. Men det är ändå lite magiskt med dessa träffar. Den första halvtimmen så märker man att något har skett under 30 år men efter en timme så är alla tillbaka till ursprunget och tiden har stått still. Vissa åldras snabbare och vissa verkar inte åldras alls. Men så var det även då. Vissa såg äldre ut och vissa lite yngre. Generna består, enbart det valda livet sätter ytterligare spår eller inga alls.

Mina ensamma dagar i Helsingborg är väl värda att utstå för denna oförglömliga kväll.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,



Kommentarer
Postat av: Fredrik A. Renström

Häftigt!



Man blir lite avundsjuk :-)

2008-09-02 @ 21:56:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0