Dagens reflektion - Välgörenhet eller PR?

Aftonbladet.se skriver idag om postens vd Lars G Nordström som efter stora diskussioner nu avstår från sin månadslön på 900 000 kronor under resten av sin tid som vd på posten. Något som kom som en överraskning när han var gäst i TV4:s lördagsmorgonprogram. Det får väl ändå anses som en fin gest och när han väljer att avstå från sin "feta" lön och i stället lever som en "medelsvesson" kan väl inte klassas som annat än medmänskligt? Om det inte hade varit för Lars G Nordströms egna ord så hade jag kanske trott på det; "Jag gillar inte att det antyds att jag är girig, därför avstår jag från min lön under resten av min tid som vd för Posten."

Vi har sett det förut. Välbärgade människor som hjälper sin omvärld med att stödja sina mindre lottade medmänniskor med sitt överskott. Det de inte själva behöver ser de till att på ett så storstilat sätt som möjligt skänka till andra. Är detta välgöring eller är det PR? Det finns en klassisk historia som man kan läsa om i böcker av Jane Addams, 1860-1935, Nobels fredspris 1931 och banbrytande feminist.

Berättelsen talar om den välbärgade kvinnan som regelbundet klädde upp sig och begav sig till institutionen för hemlösa och lämnade över sin gamla skor till bättre behövande. Hon log brett när hon lämnade över skorna och desto mer när hon gick där ifrån. Vid ett tillfälle så var det någon som ifrågasatte hennes gärning och hon undrade över hur denna person kunde klandra henne när hon gjorde en så god gärning genom att ge bort sina skor. Personen svarade; "Den dag du ger bort de skor som du fortfarnde vill behålla så kan du kalla det en god gärning. Just nu rättfärdigar du bara din egen person och då med att ge bort det du inte längre vill ha eller behöver."

Sen finns det självklart de som bedriver välgörenhet i dess rätta bemärkelse. Om dessa kan vi oftast inte läsa någonting. Där i ligger skillnaden! Att ge bort sina gamla kläder till människor som inga har skall definitivt inte klandras.

(Bildkälla: SR Minnen)

Läs även andra intressanta åsikter om , , , , , ,

Kommentarer
Postat av: Rolf Nilsson

Insamlingsrekord för välgörenhet trots finanskrisen går det utläsa i en av våra största tidningar, rekordet på 5,3 miljarder från 2005 beräknas bli tangerat i år. Det borde utifrån alla pengar som försvinner finnas ett stort allmänt intresse av att tala lite mer om de ”heliga korna” välgörenhets/frivilligorganisationerna vi har i Sverige. Men av någon underlig anledning kan dessa organisationer agera helt fritt och ytterst sällan ifrågasätts av sina gåvogivare, våra politiker, media eller det övriga samhället.



Trots detta skänker vi godtroget ofantliga summor pengar och saker till deras second hand affärer. Någonstans tror jag detta görs av våra medborgare för att utsatta människor ska få möjlighet att leva ett någorlunda “normalt” liv. Så utifrån den tanken kan man fråga sig varför våra fattiga och människor i hemlöshet trots antalet miljarder kronor som spenderas för detta ändamål ständigt ökar i antal. Samtidigt som detta sker växer och växer paradoxalt nog också dessa organisationer i både antal och i anställda hjälpare. Vilket idag betyder cirka 900 verksamheter och ungefär 30 000 avlönade.



Kan det verkligen vara meningen att vissa människor ska ha/få betalt för att kunna känna sig goda över den bistra sanningen att utsatta människor görs livstidsberoende av fattigvård för att överleva i ett av världens rikaste länder?



Är det verkligen omtanke som leder till att de som har ska ge till dem som inte har? Eller rör det sig om ett sätt att för stunden trösta? En tröst för båda parter. För i det långa och till synes oändligt utdragna loppet känns denna hållning mer som ett sätt att dölja den verklighet många av våra medborgare lever i, men vi andra inte vill se. Dölja den för oss själva och varandra, samtidigt som vi biter oss allt hårdare om våra egna privilegier.



Kanske skäms vi någonstans djupt inom oss i vår krampaktiga värld av en föreställning som handlar om att vissa av oss ska ha makt och möjlighet att välja huruvida en människa ska få leva eller inte. Vanliga människor ska till och med få känna sig snälla för att de nådigt delar med sig av det som de själva är en del av. Det som de visserligen tack vare sin duglighet och sin förmåga eller genom sina kontakter eller sin härkomst fått på sin lott att förvalta men som i grunden inte tillhör dem mer än någon annan.



Ägandet har fått ett överdrivet och omåttligt stort utrymme i våra tankar om vad det är och betyder att vara medmänniska.





God Jul o Gott Nytt År!



Roffe Nilsson

Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa

2008-12-17 @ 20:34:05
URL: http://rolfnilsson.bloggsida.se/
Postat av: TheBat

Jag får för mig att vi är av någorlunda samma åsikt. God Jul och Gott Nytt till Dig/Er och allt "arbete".

2008-12-18 @ 22:48:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0