I skolan där min dotter går har man en funktion som kallas för "Gula brevet". Detta regleras av det som man kallar för skolans värdegrund. Om någon inte följer reglerna så sker följande:

1. "Samtal med personal om vad som hänt samt vad du och skolan kan göra för att det inte ska upprepas.
2. Kontakt tas med hemmet via t.ex. telefon, mail, Gula brevet.
3. Föräldrar och elev kallas till skolan för samtal.
4. För ytterligare åtgärder se Likabehandlingsplanen".

När det gäller barn och namngivna "straff" har jag min bestämda åsikt. All form av detta kan leda till att fel associationer planteras och kan i framtiden innebära problem för individen. Därför fyllde jag i den talong som medföljde (gjorde det förra terminen också men fick då inget svar) och berättade mina synpunkter. Efter någon vecka fick jag svar:

"Hej B!

Fick nyss ta del av svarstalongen från dig, som medföljde X-skolans likabehandlingsplan. När vi för några år sedan kände att det ibland borde finnas ett alternativ till att ringa eller mejla till vårdnadshavare, så kom idéen med "gula brevet" upp. Att det blev just gult beror på att man i fotboll får "gult kort" som varning och väldigt många av våra elever tycker om att spela fotboll samt har lätt att relatera till dess regler. Även i trafiken signalerar gul färg ofta att man bör vara observant. Elevråd, skolråd och personalens arbetslag fick tycka till om "brevet" innan det togs i bruk.

Bra med föräldrar som reagerar och har synpunkter, på så sätt måste vi tänka efter och förhoppningsvis bli bättre. Hoppas du är nöjd med svaret.
Återkom gärna.

Med vänlig hälsning XX
Trygghetsrådet, X-skolan"

Låter väl vettigt men jag ser ändå en del varningssignaler. Därför så kände jag att jag var "tvungen" att än en gång "lägga mig i" som engagerad förälder. Jag skickade ett mail idag:

"Hej X!

Tack för Ditt svar. Jag ser hur ni har tänkt och respekterar Era intentioner.

För mig är det dock inte lika självklart att jämföra ett gult kort i fotboll eller ett gult sken i trafiken, då dessa förknippas med "allmän regel" och inte är något som "drabbar just mig". Ett gult brev är inte bara ett personligt "straff" utan är även ett budskap till andra. Man skulle kunna jämföra det med klassiska "gå upp på ditt rum" när man gjort något fel. Man gör barnets rum till ett fängelse och i de fall som detta sker ofta kan det med tiden innebära problem och fel associationer.

Individen som är i riskzonen kan dock se ett gult kort i fotboll som något personligt och känner sig även här utpekad. Tyvärr är det inte något som alltid märks. Ibland reagerar individen kraftigt och då kan man ta tag i situationen men många gånger reagerar individen i det tysta och känslorna byggs upp. De flesta barn i den "normala" gruppen, de som gillar fotboll och förstår reglerna, har inga problem med detta då de förknippar ett gult kort med att det drabbar alla.

Ett barn som ser ett gult sken som något personligt kan uttrycka detta genom att t.ex. sparka på lyktstolpen. Däremot så kommer man ofta runt detta då de flesta går vid vilket ljus som helst (vuxna med tyvärr).

Hoppas att detta är några tankar som kan kännas intressanta även om det inte resulterar i någon ändring. Er erfarenhet är långt mycket mer än min :)

Med vänlig hälsning B"



Läs även andra intressanta åsikter om hem & skola, skola, värdegrund, straff, barn, plantering, psykologi, socialpsykologi, gruppen