Håller just nu på med att skriva sluttentamen i Recensionsverksamhet i teori och praktik. Fyra frågor skall diskuteras och resoneras om:

1. "Kritikens öppning" (essänamn: "Den enfaldige kritikerns intåg"
2. Kritikbegreppets förändring från 1980tal och framåt (= essänamn)
3. Begreppet "kris" inom dagskritiken
4. Relationen dagskritik till "konstvärlden"

Jag kommer så snart de passerat urkund och blivit bedömda presentera mina alster här.

Läs även andra bloggares åsikter om essä, recensionsverksamhet, dagskritik, kritik, konstvärlden, kris

Intervjuer är ett fruktansvärt tidskrävande sätt för undersökning. Allt spelas (numera) in med hjälp av mp3-spelare och det skall transkriberas (ordagrant föras ner som text) och därefter börjar analysarbetet med att man letar "koder" och samband.

Önskar det fanns ett dataprogram som kunde lyssna av en intervju och översätta det i utskriven text. Men problemet med det är känt för alla som t.ex. har använt sig av SJ:s röststyrda biljettbokning:

- Var önskar ni åka?
- Kristianstad
- Ni önskar åka till Medelpad?.
- Nej, Kristianstad!
- Ni önskar åka till en annan stad, var vänlig precisera ert val
- Jag vill åka till Kristianstad!!!
- Ni kan tänka er ett bad? Stämmer det?
- Dumma jävla maskin!!!!
- Ni har nu beställt biljett till Askim! Tack för er beställning!

Suck!


Läs även andra bloggares åsikter om sj, biljett, system, transkribering, intervjuer, översättning

Hur kommer det sig att en del människor anser sig ha rätten att nedvärdera andra, oftast okända människor, för att de inte har samma åsikt eller är socialiserade på samma sätt?

Är det verkligen "de andra/den andre" som det är fel på när man själv efter bara ha läst lite text kallar dem/den för idiot, psykon, puckon, värdelösa människor eller vad det nu kan vara? Hur kommer det sig att man höjer sig själv så till skyarna och tror att man representera något ultimat tillstånd och ser motsatsen som näst intill psykotiskt? Oftast sker det här tillsammans med uttryck som : "Jag bryr mig inte" vilket tydligen i själva verket är precis vad man gjort. Man har bemödat sig att dels tänka tankarna men oftast ( i bloggar) även brytt sig om att tala om hur värdelös denna person är som inte passade en själv.

En tanke är, att oftast sker detta när den andre hinner säga först det som man själv tänker och detta gör att man utsätter sig själv för en kortslutning. Man skall ge igen på något som man i själva verket tänkte själv samtidigt. Eftersom man då sitter i en sits där man i sin ensamhet har blivit degraderad måste man omedelbart höja sin egen status igen och då genom att t.ex blogga om det så att man bland "vänner" får tillbaka sin status, får lite medhåll eller kanske enbart skriva av sig.

Receptet är troligtvis att man får sån självkänsla att man verkligen inte bryr sig och i stället inser att olikheter finns. Många gånger sker detta i samband med en besvikelse över en situation som man i förväg redan gett önskescenario. Hela tiden handlar det om hur man själv föreställer världen. Att kalla andra för idioter när de inte är som du, talar ett tydligt språk hos dem som du verkligen vill skall bry sig.


Läs även andra bloggares åsikter om självkänsla, värderingar, åsikter, syndrom

Jag har rökt i nästan 30 år och närmar mig (eventuellt redan befinner mig i) åldersgränsen då kroppen bevisligen börjar att reagera mot diverse laster och överansträngningar.

Sommaren 2006 gick mamman till min dotter hastigt och utan förvarning bort i en hjärnblödning, endast 39 år gammal. Dottern blev orolig och angående min rökning så sa hon att hon inte ville mista mig också. Jag tog ett beslut och slutade den 1 september 2006. Vad mitt minne säger mig så höll jag mig fram till början av 2007 då jag åter föll i fällan (men höll detta hemligt för min dotter). Jag slutade igen men under sommaren 2007 var det dags igen att ramla i fällan. Jag tog ett nytt beslut den 1 september.

En stor anledning till att jag gått i fällan så många gånger, och därmed fått se besvikelsen i min dotters ansikte, är att jag under 2007 träffade "norska unionen" som röker. Hon gick till en början med på att sluta och allt var frid och fröjd men så började det "osa rök" och det kom fram till slut att hon inte klarade av det. Senaste gången vi ramlade dit var strax innan fotbolls EM när vi var ute tillsammans. Sen blev det som det blev och varje gång det var match så såg vi den på etablissemang och rökte. Nu är det helt kört och min dotter är djupt besviken, jag är besviken och trots min vilja så inser jag problemet.

Min önskan är att dels göra vad jag kan gällande rökningen och eventuell ohälsa för både mig själv och inför min dotter (jag röker dock aldrig i hennes åsyn eller närhet), samtidigt vill jag inte plantera rökningen i hennes vardag. Ytterligare en aspekt är att "norska unionen" under en längre tid torrhostat (vilket hon dock skyller på andra orsaker).

Så hur gör jag?

Jo, jag har tagit ett drastiskt beslut och förmedlat "norska unionen" att är det inte så, att hon tillsammans med mig slutar den 1 september så är vår tid tillsammans över. Min dotter är trots allt det viktigaste och även om man kan tycka att det skall kunna gå att lösa för mig själv så är det tyvärr inte så. Jag känner mig stark utanför mitt hem och om jag lever i en "rökfri miljö" men inte om jag vet att möjligheten finns och om jag skall bli påmind hela tiden med tankar och dofter från närstående. Är det ett orimligt ultimatum? Är det min tro att hon skall klara det så att jag aldrig behöver "verkställa" beslutet? Jag vet bara att om dagen kommer då jag märker att vi inte jobbar tillsammans så blir det ett abrupt avslut. Trots all kärlek. För om vi inte vill det samma så får kärleken sig en törn och min kärlek till dottern och hennes visioner är "törnfri".

Men trots att jag är säker på mitt beslut så kvarstår frågan: Är det ett orimligt ultimatum?


Bildkälla

Läs även andra bloggares åsikter om rökning, barn, vuxna, ultimatum, sluta röka, vardag, kärlek

12 kamrater har nu betalat in anmälningsavgiften (varav en utan namn så jag har ingen aning vem?) Ytterligare 4 har anmält sig men ännu inte betalat (troligtvis är den okända en av dessa) vilket medför att vi är uppe i 15 kamrater. Hoppades ju på hälften (av 29) så målet är nått. Nu skall det under de närmsta dagarna förhoppningsvis även överträffas.

De som betalat är (initialer enl. klasslistan: AA, BB, CF, JG, SH, MH, MJ, AM, GM, AR, LT, CK, CP + okänd som troligtvis är en utav de som enbart anmält sig via mail: SJ,CS.

Läs även andra bloggares åsikter om klassfest, klass, fest, elinebergsskolan, 9f, helsingborg, hbg, swea, 30, augusti, jubileum

Familjen sitter vid middagsbordet och pappan är inte riktigt nöjd med sonens bordsskick. Han spänner ögonen i sonen och säger:

- William! Vet du vad en gris är?
- Ja, det vet jag. Det är barnet till ett stort svin!

Apropå svin.Kolla här:

Läs även andra bloggares åsikter om svin, gris, humor, vits, middagsbord, fylking, jakt, korv

I dagens Aftonbladet så kan man läsa om 6-åringen som hittades drunknad i en pool. Något som tyvärr inträffar med jämna mellanrum runt om på våra äventyrsbad. Pojken hade tagit av sig sina "flytkuddar" när pappan inte såg och sen hoppat ner i det livliga vattnet som medför starka strömmar. Pappan befann sig ute på "ett soldäck". När man hittade 6-åringen på botten och därefter gjorde upplivningsförsök så säger pappan att han tidigare förlorat ett annat barn genom drunkning och ville nu inte förlora ytterligare en. Polisen säger att det föreligger inga misstankar om brott men att en undersökning ändå skall göras då det ändå rör sig om ett dödsfall.

Nu frågar jag mig. Var i helvete går gränsen för ett brott? Om pappan hade gett barnet en örfil så hade han begått ett brott. Hur kan denna förälder inte vara misstänkt för "vårdslöshet" eller "vållande till annans död"? Ok, man kan rent hypotetiskt och även mer konkret vara helt utan skuld när ens barn avlider på ett tragiskt sätt och man kan inte ha ögonen på dem jämnt. Men, åker man till ett äventyrsbad så är det ta mig fan en förälders skyldighet att inte för en sekund lämna sin 6-åriga son med blicken. Det finns ingen ursäkt. När detta sker en andra gång för samma förälder, eller föräldrar, och det kommer fram i bevisningen att man befunnit sig på, som i detta fall soldäck, samtidigt som barnet kan göra som det vill så har man mist all sin rätt till att vara förälder. Man har visat att man inte är i stånd av att klara av denna ansvarsfulla uppgift.

Ja, jag har barn själv och jag har varit på äventyrsbad med dom. Jag vet vad det innebär och jag vet att INGEN kan säga att det inte går att hålla uppsikt hela tiden. Det GÖR det om man bara prioriterar barnet före allt annat som t.ex. snack med andra, dricka pilsner, fika, kolla brudar, läsa, sova, sola m.m. Har du gått dit med ditt barn som inte kan simma och inte bottnar i alla pooler så är DU vållande till den död som eventuellt uppstår. Din hjärna skall anses vara utvecklad nog att förstå att barnet kommer att göra allt för att hoppa i vattnet utan sina jobbiga "flytkuddar" och vara som dom stora. Det är ett barns rätt att utforska och testa och en förälders skyldighet att sätta gränsen men fram för allt vara en bärande hand. In med fanskapet i fängelse eller låt honom jobba på bårhuset genom samhällstjänst. Det är nog en stor tjänst för kvarvarande barn.


Läs ursprungsartikel här: Aftonbladet

(Bildkälla: http://gfx.aftonbladet.se/multimedia/dynamic/00693/26s08-drunkning-356_693536a.jpg)



Läs även andra bloggares åsikter om aftonbladet, drunkning, allébadet, hallsberg, förälder, föräldrar, barn, vårdslöshet, samhällstjänst

Skulle precis boka på Helsingborgs vandrarhem, som ligger väldigt centralt och passar min plånbok då jag skall stanna där i fem dagar, och så visar det sig att det är fullbokat! Nu är alternativen som erbjuds minst en kostnad på 3.500 kr och det känns lite snopet. Det har helt enkelt inte en student råd med. Så nu är det lite panik.

Har Du en säng, ett rum, en lägenhet som står tom i Helsingborg under perioden 28/8 - 1/9 så får Du gärna höra av dig. Kanske är din bästa (eller näst bästa) vän hotellägare och gömmer en knarrig extrasäng i garderoben. Kanske är du en barmhartig samarit, gammal eller ny vän som gärna ser att mitt återseende med min barndomsstad blir till bästa möjliga.

(Bildkälla)

Läs även andra bloggares åsikter om helsingborg, hbg, logi, övernattning, sängplats, klassfest, elinebergsskolan, 9f, s/s swea, swea, 30, augusti

Det är något speciellt med fotbollsblundrar. Det är något man inte reagerar över i början men till slut så brister man och ett och annat fniss övergår till hjärtlig glädje. Stackars spelare! Vad har de gjort för ont och undra hur den övriga dagen var?

Som en del känner till så är det klassfest den 30 augusti. Fick ett mail i helgen och svarade:


M.K skrev:
> Hej B>
> Nu har jag fått tummarna loss och betala in till festen.
Svar: Vad härligt det måste kännas ;-) Drygt en vecka för tidigt på köpet.
> Det ska bli störtkul.
Svar: Det tror jag oxå.
> Hoppas att många ställer upp och kommer.
Svar: Just nu är man helt oviss om hur det kommer att sluta. Vi får se vad allt "snack" innebär.
> Jag har tagit semester hela helgen, så fest lär det bli.
Svar: ...och jag har fem dagar i HBG bara för detta ändamål. Kommer redan på torsdag eftermiddag. 8-)
> Har du många som anmält sig?
Svar: A.R är den enda som betalt. Jag har fått anmälningar från L.T, A.A, C.F, A.M, C.P, T.K. Det verkar som om alla inte förstått att jag vill ha mail anmälan snarast, även om vi pratat innan (för uppskattat är det 15 muntligen)
> Jag har pratat med en del som kommer.
Svar: Har de inte anmält sig, sen inbjudan kom, så be dem.
> Det verkar som många ser fram emot det.
Svar: Ja, till och med kamrater utanför klassen så det kommer att bli en minnesrik kryssning i all "stillhet"

> > Kram > M

Kram tbx! //B

Bildkälla: Elinebergsskolan

Läs även andra bloggares åsikter om klassfest, klass, träff, elinebergsskolan, 9f, 1978, helsingborg, hbg, s/s swea, swea, 30, augusti

Det är inte smart att skaffa en ny blogg i semestertider då produktionen i stort sett ligger nere och uppdateringarna sker med långa mellanrum. Men min iver att komma bort från Aftonbladets sandlåda överglänste allt förnuft och istället litar jag helt på framtiden.

Att flickvännen nyligen kom hem från en 14 dagars resa till Mallorca gör ju inte det hela mer attraktivt att producera inlägg. De alster som kommer upp nu är i stort de alster som jag producerar på den sommarkurs i estetik som jag för tillfället går. Kursen heter Recensionsverksamhet i teori och praktik och känns helt motiverad då den ger mig en historisk insikt i debatterna i dags- och kvällspress om just kritikerverksamheten. Som bonus får man knåpa ihop ett antal recensioner som andra kursdeltagare får "bedöma" och det ger en skön feedback på vad som fungerar och inte.

Just nu skall jag ta mig an och recensera Måna Grivners konstutställning som för tillfället huserar på konstmuseet i Uppsala. En utmaning, då jag inte så ofta kommer i kontakt med modern konst. Detta innebär dock inte att jag inte har en känsla för det som det uttrycker och den värld det representerar. "Kvinnan" i mig har en underbar förmåga att liksom en kameleont empatiskt känna stundens allvar och berättande. Det är kanske inte min värld men det är en del av vår värld.

(Bildkälla: Olsson Gallery)

Läs även andra bloggares åsikter om måna grivner, konst, recension, uppsala konstmuseum, aftonbladet, bloggsemester

När jag kom hit för ett par dagar sen och började designa min blogg så lyckades jag måla in mig i ett hörn som jag aldrig tycktes ta mig ur. Flera gånger fick jag starta om och när jag trodde jag var färdig så fick jag en kommentar från en vänlig läsare att bloggen såg väldigt konstig ut på hennes skärm. Tack vare detta inlägg och tillsammans med ytterligare "tittare" så forstod jag att min kunskap inte räckte till och jag var tvungen att leta hjälp.

Jag fann som tur var en ovärderlig hjälp i bloggen; Designa din blogg som fick mig att förstå vad det hela gick ut på och hur en bloggsida är uppbyggd. Tack! Ägaren till Designa din blogg verkar ha otroligt med glädje och energi för att hjälpa stackars människor med mindre kompetens än vilja :) Är ni lika rudis som jag så traska dit omedelbart. Det finns enormt med idéer och tips om hur man utvecklar bloggen. Tror att ni har en hel del att hämta även om ni redan är väldigt haj på snickeriet.

Läs även andra bloggares åsikter om design, bloggdesign, bloggtips, designadinblogg.se, bloggproblem

Jag har placerat min blogg i Uppsala på bloggkartan.se

Kommer ni ihåg Ronny Jönsson? Göteborgs svar på Svullo eller om man nu vill tidsanpassa det så kanske det är tvärt om. Ronny Jönsson var ett omusikaliskt AC/DC freak som vid ett tillfälle fick äran att spela in en "rockvideo". Undertecknad medverkade i videon (som även gick upp några dagar på MTV) och nu fann jag av en slump delar av videon på YouTube. Men det var en besvikelse att inse att klippet endast täcker halva låten och man har lyckats att klippa det precis när det är dags för undertecknad och hans baseballviftande gäng att göra entré. Men minnet lever och bevaras i den korta snutt som här delges Er mina vänner:



Läs även andra bloggares åsikter om ronny jönsson, mordet på dom blå sovsäckarna, claes malmberg, mtv, ac/dc