Klockan 09.00 hade jag tid hos frissan. Ringde igår och beställde och fick uppgiften att min vanliga söta goa rara trevliga frisörska fortfarande var på semester. Men, imorgon skall vi på bröllop och då vill man vara fin så, det blev att acceptera en annan. När jag sitter där och väntar tittar hon ut, min vanliga söta goa rara trevliga frisörska och det visar sig att de fått sjukdom och allt blir för mig som vanligt. Hallelulja!

Nyfrissad (härlig känsla men inte som det skall vara vilket man fixar hemma sen) går jag och fikar på Wayne´s Coffee (för de har världsgoa sojalatte) och när jag sitter där, på uteserveringen redo att springa om det skulle dyka upp en geting (läser i tidningen att det blir invasion snart) så påminner telefonen mig om att jag inte får glömma att gå till apoteket och köpa nagelstärkare, nagelbandsolja och nagelfilar. Promenerade en stund på stan, köpte en ny skjorta, förlåt vänner, jag menar ju självklart shoppade en ny skjorta. Fick även tag i en härlig näsduk till min ljusgråa Batistinikostym som jag shoppade för ett par veckor sedan.

Frissan, nagelvård och shoppa. När jag summerar min förmiddag så ser jag ju att det finns problematiska inslag i min så förväntade manliga vardag. Men det kändes skönt, så man kanske skall planera in en dag i månaden när hormonerna får röra sig fritt inom en och alla fördomar, band och normer utestängs. Det roliga var att killen på apoteket hade svårt att uttrycka sig när jag började tala naglar och nagelband och frågade vilken nagelfil han tyckte var bäst. Han såg ungefär ut som killen i telecombutiken i julas när jag stod och valde mellan en svart eller rosa Sony Ericsson och jag valde den rosa. Han fick ju byta ut lådan med den svarta som han redan tagit fram.





Läs även andra bloggares åsikter om shopping, naglar, nagelband, nagelfil, batistini, bröllop, frisör, sony ericsson, fördomar, normer